Kö i regnet för Frida Hyvönen

Klubb shemusic i Malmö verkar ha hittat ett enkelt, men vinnande koncept: akustisk musik och kvinnliga artister.

När Frida Hyvönen satte sig bakom pianot på restaurang Bodoni i torsdags var lokalen nästan full – och utanför i regnet stod en trogen skara och väntade på att få komma in. Bland dem som lyckades bli insläppta blev nog få besvikna. Hon har en vacker röst, Frida Hyvönen. Skör och stark på samma gång – litet som Beth Orton eller Laura Nyro.

Dessutom verkar hon smart. Nästan lite för smart. Texterna är sådär välformulerade och skarpa att det är lätt att bli litet rädd. Och hon är rolig – ibland trillar det in förvånande provokationer, som när hon sjunger: ”Once I was a serene teenage child. Once I felt your cock against my thigh.”

Fast i torsdags motverkades Hyvönens begåvning med ett kantigt mellansnack, ett skrälligt piano och ett lite repetitivt komp. Resultatet blev en charmig, skön konsert – men Hyvönen har potential att beröra mer.

En trevlig överraskning var dessutom att en majoritet av publiken bestod av tjejer. Klubb shemusic verkar helt enkelt vara ett litet himmelrike för den som är på jakt efter den perfekta snedluggsflickan.

Kvällens enda miss var när jag omedvetet lyckades göra en Bridget Jones och fråga den enda riktiga kändisen på stället – Cardigans Nina Persson – om toaletten var ledig. Om jag hade varit lite mer alert hade jag i stället berömt hennes DJ-ande under början av kvällen. Låtvalet – från gamla Jill Scott-dängor till Elliott Smith – bidrog till klubbens varma stämning.

När kvällen var slut kunde jag inte annat än att hålla med kompisen som önskade sig Frida Hyvönens röst – men Nina Perssons skivsamling.

Karin Rebas / gästskribent

Bilden är från när Frida Hyvönen spelade på Pet Sounds, Stockholm, 31 mars.