Tre kommentarer om Mark Kozelek...

...som igår kväll spelade (och stämde gitarren och skämtade om Internetkillar och efterblivna spanjorer) på Södra teatern:

T: ”Det känns som om han de senaste åren försökt skriva samma låt om och om igen, utan att nånsin lyckas, men ändå spelat in dom.”

E (via sms): ”Kan han inte bara hålla käften och spela.”

Jag: ”I need someone much more mysterious to be my, to be my Mark, to be my Mark Kozelek.” (apropå kass version av ”Mistress”)