Going Dutch with mom

Jag fick alltså promenera tillbaka till Pet Sounds igår kväll för att skriva på för mina mellanöl och få med mig Visakortet hem. Det var inte svårare än så. Min lunchdejt idag slapp alltså bjuda mig. Tur.

Faktiskt ännu mer tur än vanligt, eftersom lunchdejten var min mamma. Och har inte mamma bjudit mig på tillräckligt i mitt liv för att ovanpå allt behöva bjuda mig på Medelhavsmuséets kalvbakelse?

Nu kan man ju tycka att jag i stället borde ha bjudit tillbaka och betalat för mammas kalvbakelsen, men hon var för snabb. Pang sa det, och hon räckte över en hundring för sin mat.

Så nu går mamma runt med två extra enkronor som skramlar. Det slipper jag. Det enda som skramlar hos mig är en sons smått dåliga samvete.