John Martyn - vila i frid

John Martyn har dött, det är sorgligt. Jag skrev ju en gång att en av anledningarna till att han inte är mer känd är att han inte dog ung, som kompisen Nick Drake. När någon verkligen går bort känns det alltid obehagligt att tidigare ha skrivit om deras död.

Inte för att jag tror att någon gör ett logiskt felslut av det jag skrev, som ”Fler borde ha hört John Martyn + Fler skulle ha hört John Martyn om han dött för länge sen = John Martyn borde ha dött för länge sen”. Men ändå.

Sedan, eftersom jag gillar att klaga på dödsnotiser, så blir man ju rätt deprimerad av att John Martyns claim to fame sägs vara att han ”arbetade med storheter som Eric Clapton, David Gilmour och Phil Collins”. Tre namn, antagligen ditstuckna för att de finns högst upp i Wikipediaartikeln. Inget ont om de tre herrarna, men John Martyn klarar sig på egna meriter. För även om det finns såsigheter och en del jobbig blues i hans livsverk, så finns det också ”You Can Discover”, ”Solid Air”, ”May You Never”, ”Stormbringer” och ”Auntie Aviator”.