Hyvönen och guldet

Ett allseende öga i en liksidig triangel, allt i guld, hänger över Dramatens stora scen. Har Frida Hyvönen blivit frimurare?

Troligen inte. Men ögat ges ingen förklaring, inget annat heller. Man hade kunnat vänta sig mer koncepttänkande av Frida Hyvönen när hon igår intog stora scenen, som första svenska popartist någonsin. Nu var det en vanlig konsert, med tillagt guld. Det är verkligen inte fy skam, men vi som såg henne i december på Södra teatern hade hoppats på ännu mer, något alldeles extra.

Nu fick vi i och för sig en trumpetare, Sarah Assbring på kör och en ny låt. Varje gång Frida Hyvönen presenterar en ny låt gör det att nästa skiva känns alldeles för långt borta. Som nu, något som kanske heter "Running in the Blood". Och när Sarah Assbring stod högst upp, guldklädd, och mässade "it's run, run, run, running in the blood", då ledde guldögat mer tankarna till egyptiska pyramider. Och därifrån till "Stargate". Så det kanske var något extra.