Hej Hajen!

Jag har inte hunnit skriva till dig förrän nu, för förra veckan hade jag en annan kille som bloggade åt mig och jag ville låta honom skriva klart först och... ja, lång historia. Hej hur som helst.

Så jäkla synd att du inte kan spela på vår Amnestyfestival nästa helg, jag såg verkligen fram emot det. Men så klart ska du ta den spelning som ger betalt, det tycker jag du gör helt rätt i.

I stället fick jag se dig på Popaganda i fredags. En sån där festivalspelning tidigt på dagen, innan folk riktigt har hunnit dit. I alla fall folk med heltidsjobb. De flesta som var där var ungefär lika gamla som jag var när de föddes. Men om några år kommer nog fler påstå att de såg dig där, ungefär som folk påstår att de såg Håkan Hellströms spelning tidigt på eftermiddagen på Accelerator 2000, när de egentligen trängdes utanför i den absurt långa kön för armband.

Så kommer nog folk ljuga, att de såg dig innan du blev känd för alla, och det kommer du bli, för du är ju så OTROLIG! Din röst är ju så att man inte tror att den är sann och du har en del riktigt fina låtar och du är cool. Fortsätt så.

Men du, med en så egen röst, sjung inte duett med bandmedlemmar som låter som vem som helst. Du förlorar på det och framför allt förlorar han i jämförelsen.

Och du, ett till tips från coachen, håll dig undan från coverfällan! Det har ingenting att göra med att du spelade Beach Boys "Don't Worry Baby" medan en i bandet sprang och hämtade glömda trumstockar, för den var fin, utan det är mest en allmän varning. För vi vill inte höra fler akustiska balladcovers av poplåtar nu. Vi vill ju faktiskt höra dig.