Femtio ord

Sus
Tillbaka på kontoret efter långhelgen lyser den lilla gröna lampan och jag stänger av datorhögtalarna. Riktade mot min tomma stol har de brusat svagt i ett par dygn.
Se inte på det som energislöseri.
Se på det som en konstinstallation. ”Nästantystnad för frånvarande byråkrat.” Någonstans finns säkert någon symbolik.

Raiders of the Lost Ark

Om jag inte hade varit i Budapest i går skulle jag självklart gjort verklighet av planerna på en flash mob på Bergmanauktionen.

Med hatt och piska och skinnpaj skulle vi ha stövlat in på Bukowskis, ett hundratal Indiana Jones-kopior. Ökensanden skulle ha dammat från våra axlar. Vårat skäggstubb skulle ha varit perfekt.

Och så skulle vi ha gått fram till objekten och tyst ha väst fram vårt budskap:

"It belongs in a museum."

Gubbens gamla grejjer

Sitter och följer fecebook-status-uppdateringar. Förvånandsvärt många verkar vara på väg till Bukowski’s Bergman auktion. Äntligen en riktig kulturloppis! Hur mycket mer ”vasastan-kultur-elit” än så kan det bli? Knappast mycket mer. Vi i ”söder-hipster-IT” falangen följer ju givetvis auktionen livestreamad!

Se skiten live här. Grymt höga priser på gammalt skräp! Garanterad underhållning.

Just nu

Lacrosse spelar på debaser. Jag står ensam i dj-båset och planerar att spela hidden cameras när de är klara. Men dit är det ett tag. Skyndar du dig hinner du se slutet!

Supermix med SKWBN-Johan!

El Mundo, Erstagatan 21, Stockholm. Onsdag kl. 19-00.

En smakfull blandning av folkrock för finsmakaren, halvobskyr långsamdisko och popmusik du läser om i morgondagens tidning.

På onsdag gästas vi av den alldeles förträfflige Johan Hedberg (solo, annars halva Suburban Kids with Biblical Names). Johan har lovat att komma och spela The Right Thing, Madvillain, orkestrerad popmusik och skevt så fort Hammarby gått av gräset på Söderstadion.

Sara tar denna vecka med sig ny musik med Yarn Owl, Jonathan Jeremiah (Terry Callier soundalike!) och Stockholmsbandet Happiness medan Fredrik laddar väskan med Tickley Feather, Nicolette Larson och Kindness. Själv är jag är för aftonen uppbokad som DJ på Tapete Records Label Night på Debaser Slussen, där bl.a. mina kompisar i Lacrosse spelar. Men det verkar bli en toppenkväll på El Mundo trots min frånvaro.

Kommande kvällar: Den 14 oktober gästas Supermix av Tom Pyl.

PS: Suburban Facebookgrupp Without Biblical Name.

Tack för festen!

Vår hemlige gäst Loney Dear fotograferad av David Appelgren.

Förra lördagen vinkade vi farväl till åtminstone några av världens diktatorer. Och vilken sista natt med gänget det blev!

Den tredje upplagan av konst- och musikfestivalen Släpp fångarna loss blev den bästa hittills, på många sätt. Mer än 16 000 kronor samlade vi tillsammans in till Amnesty Internationals viktiga arbete för mänskliga rättigheter.

Ett bättre farewellparty har i alla fall inte vi varit på.

Tack alla konstnärer, musiker, DJ:s och alla andra som ställde upp, ert engagemang är otroligt. Tack alla sponsorer, som gjorde lyckohjulet till succé. Tack till Tellus och Färgfabriker, perfekta festlokaler.

Men framför allt, tack alla besökare!

Fler foton från festen, av David Appelgren och andra, finns här på Släpp fångarna loss.se

Hur fett är det?

I onsdags på Supermix påbörjades en intressant kategorisering av musik som är fet.

Fredrik kallade en massa låtar för feta, men insåg att det är ett så brett begrepp. Det kan behöva preciseras. Man kan väl tänka sig att en del musik är fet, annan är FET, eller phet, ellet phat eller pfet.

En av låtarna, som jag tror Fredrik bestämde var "fedt" på danska, var Fontäns remix av Wolfmothers "New Moon Rising". Den finns här eller varför inte kolla här på utmärkta Tram7.

Kanye vs. Extra allt

Ingen har väl undgått Kanye-gate (Om ni vill friska up minnet så läs här)

Nu slår han även till mot oss på Extra allt, Damn!

Supermix i kväll!

El Mundo, Erstagatan 21, Stockholm. Onsdag kl. 19-00.

Bakom skivspelarna på Supermix hittar du Sara Martinsson, Fredrik Bergh och mig. Tillsammans spelar vi en smakfull blandning av folkrock för finsmakaren, halvobskyr långsamdisko och popmusik du läser om i morgondagens tidning.

I kväll har du återigen en strålande anledning att bege dig till El Mundo för att barhänga till den bästa musiken just nu.

Sara värmer upp inför nästa veckas show genom att spela drösvis med bra pop från det nya unga hippa Los Angeles. Fredrik blandar nytt från Daniel Johnston med Girls och jag bygger min kväll runt "She's Like the Wind". Eller nej, kanske inte, men nog kommer jag spela Frida Hyvönens "Dirty Dancing".

Kommande kvällar: 23/9 - Johan Hedberg (solo, annars halva Suburban Kids with Biblical Names) hoppar in som gäst-DJ.

PS: Nobody puts Facebookgruppen in a corner

The lonely drizzle of the rain

Marj Snyder - “Rain”
Woody Simmons - “Grey Today”

Sista natten med gänget

Imorgon ordnar jag och några kompisar konst- och musikfestivalen Släpp fångarna loss.

Det är tredje året och det kommer bli en minst lika bra kväll som tidigare. Platsen är som vanligt Tellus i Midsommarkransen och som vanligt är ett mål att samla in pengar till Amnestys viktiga arbete för mänskliga rättigheter.

Men det är inte det enda målet. Vi vill också visa att det går att kombinera engagemang med att ha roligt. Bara för att man försöker förändra något till det bättre så behöver man inte klämmas ihjäl under tyngden av världsproblemen. Ett dåligt samvetet över att man inte gör mer, inte gör ALLT, får inte leda till att man i stället gör ingenting alls.

I år är festivalen ett farvälparty för världens diktatorer. En sista natt med gänget. Sedan skickar vi iväg dom till rättegång, en sak de inte unnar sina egna fiender.

Hur som helst, där för att vinka hejdå musikaliskt är Sonjagon, Jonna Lee, Exploding Heart, Elias and the Wizzkids och Tvärvägen. För konst står Julia Dalgren, Fanny Wikström, Malin Koort, Fideli Sundqvist, Moa Pårup och Kajsa Boklund. Dessutom öl- och matförsäljning och efterfest till klockan 03. Inte illa för 100 kronor inträde.

I gårdagens quiz var vi...

Inflation

Att band ordnar konserter där de spelar klassiska album i sin helhet, det är ju nu snarare regel än undantag. Det verkar numera också gå bra att spela oklassiska album.

I New York i helgen ska Sufjan Stevens framföra hela "Seven Swans". Vem har gått och längtat efter det?

Bergman på Blocket!

Alltså den här auktionen på Bukowskis med Ingmar Bergmans grejer... Att kolla i katalogen på nätet är ju som att surfa på Blocket.

Om jag varit Bukowskis skulle jag gått hela vägen med det här. Gjort en grej av udda prylar som tillhört en av Sveriges största konstnärer någonsin nu slumpas bort genom en fejkad Blocket- eller Tradera-sida. Med felstavningar ("bord i tik"), irrelevant information ("bord, passar på balkongen"), saknad information ("Guldbagge, ganska stor") och suddiga bilder som mest föreställer saker runtom själva objektet (gärna smutstvätt). Helst sån där datumstämpel i fotot också.

Och om man vann budgivningen så skulle inte få hämta saken på Bukowskis, utan åka ut till nån lägenhet i Östbergahöjden och knacka på.

Det hade förhöjt tragiken i att de här sakerna nu riskerar att spridas för vinden. För om inte Ingmar Bergmans Guldbagge för "Fanny och Alexander" hör hemma på ett museum, då vet jag inte vad som gör det.

Supermix höstpremiär

El Mundo, Erstagatan 21, Stockholm. Onsdag kl. 19-00.

Bakom skivspelarna på Supermix hittar du Sara Martinsson, Fredrik Bergh och mig. Tillsammans spelar vi en smakfull blandning av folkrock för finsmakaren, halvobskyr långsamdisko och popmusik du läser om i morgondagens tidning.

Varför har alla redan gjort sina listor över decenniets bästa låtar? Det är ju flera månader kvar. Supermix spelar all bra musik som strömmar in under sensommaren och hösten 2009. Musiken som alla snart kommer önska att de tagit med på sina listor.

Sara inleder Supermixhösten med att spela så normal musik som möjligt. Med detta menar hon musik där det inte finns så mycket att upptäcka och som heller inte marknadsför sig som något den inte är. Hon tänker då särskilt på Fibes, Oh Fibes! och Trashcan Sinatras. Sara kommer även spela norrländska män som rockar. Fredrik laddar med nytt från Prefab Sprout, Midaircondo och Euros Childs. Jag spelar the Turtles bästa b-sida och något av Womack & Womack som The XX hade kunnat göra cover på hellre än "Teardrops".

Dessutom, medan du tar sommarens sista rosé, dömer vi av duellen "mest hipstermässiga duett": Fibes, Oh Fibes! & Skifs eller Grizzly Bear & McDonald? Det verkar inte finnas någon som älskar gamla män så mycket som en man som själv håller på att bli gammal.

PS: Facebook-gruppen, Oh Facebookgruppen!

Till 90-talet och tillbaka

Det är svårt det här med tidsåldrar. I lördags gick jag på 90-talsmaskerad och mötte några av alla varianter av decenniet, men långt ifrån alla.

Bara två hade utklädningar från det riktigt sena 90-talet, med kamouflagejackor ("och dragsko, det är 90-tal!") och hiphop och drum'n'bass i huvudet. Ingen kom som Fatboy Slim eller Tricky. Själv representerade jag decenniets mitt genom att vara Henrik Berggren, alternativt Broder Daniel-beundrare. Fast jag hade stjärnorna under ögonen för långt in mot näsan, fick jag påpekat för mig.

90-talsnostalgin blev lite underlig när den populäraste låten på dansgolvet visade sig vara Pet Shop Boys "Go West", en 70-talscover. Men det blev aldrig så tillkrånglat att vi förväntades dansa till megamixen av "Grease"-låtar, den som brukade gå på högstadiediscot, 90-talsversionen av 70-talets egen 50-talsnostalgi. Nostalgi inuti nostalgi.

Sedan gick jag vidare till en annan fest där klädkoden skulle vara "din mentala ålder". Alla män kände sig tydligen som typ 52-åringar, i fina kavajer. Eller så föreställde de gubbmodeklädda 21-åringar. Eller så hade de inte klätt ut sig. Själv var jag alltså mentalt som mig själv som 17-åring. Jag dansade mig svettig till Motown-låtar. Precis som jag gjorde som 17-åring, precis som jag gjort alla decennier och kommer göra alla decennier framöver. Oavsett mental eller fysisk ålder. Tidlöshet inuti tidlöshet.

My attitude is so much better

Lysande poplyrik, i en smooth sak från 1982.

Notera att två tredjedelar av låten går innan ordet "you" dyker upp.

"De andra" musikerna

Jag får helt plötsligt en väldig lust efter en fysisk skiva, att läsa i omslaget. Ett visst omslag, Taken By Trees "East of Eden". Inte bara för att musiken låter fantastisk (just nu är mitt favoritspår "Anna", inte helt oväntat eftersom Panda Bear är med), utan också för att jag vill se listan på medverkande. Jag vill se om musikerna är namngivna.

Ni har väl redan läst om det, Victoria Bergsman och Andreas Söderström åkte till Pakistan och spelade in tillsammans med lokala sufimusiker. Det verkar inte ha varit helt problemfritt. Svårigheterna fortsätter, för nu ska skivan lanseras och alla kommer med sina frågor om det här projektet.

Johan Wirfält på Rodeo har ju hög svansföring i frågor om postkolonialism etc och frågar här Victoria Bergsman om risken att "besöket hos 'de andra' får mer uppmärksamhet än musiken i sig". Hon svarar ungefär att "ja, tyvärr gör väl medierna så". Men jag tror faktiskt hon får tåla det och jag tror att musiken har tillräckligt lyskraft för att överleva den vinklingen. Och om hon velat spela ner spektakelfaktorn tycker jag att hon kunnat skippa att varva låtarna med inspelade miljöljud.

Victoria Bergsman berättar också om en flöjtist som blev deras favorit och som de kallade "Smörsoppen". Och på det ställer inte Johan Wirfält någon följdfråga, ungefär på det sätt som han alldeles nyligen uppmärksammade att DN inte gjorde om lyckan i Malawi.

Jag blir nyfiken på vad flöjtisten hette. Jag hoppas hans namn står i skivomslaget. Eller kommer de här pakistanska musikerna bli för evigt anonyma? Som gatuljuden, bara samplade bakgrundsljud från en exotisk resa. Eller kommer favoritflöjtisten bara kallas "Smörsoppen"? Vad kommer i så fall de övriga, icke-favoriterna kallas? "Murklan" och "Slemskivlingen"?

UPPDATERING DIREKT: Och nu får jag höra från en som precis fått den fysiska skivan att sex pakistanska musiker får credits. Gott så!

Could it be, you're lonely like me?

The Turtles - “There You Sit Lonely”(1969)

Frågor jag önskar Dan hade besvarat

Totto Littorins skägg - vad tycker han själv att det ser ut som?

Splittringen av Oasis, gör det då att en ledig Andy Bell kommer återförena Ride? Nu-gaze är ju på modet.

Om The XX hade slängt in lite allsångsrefränger, hade de då riskerat att bli årets Glasvegas?

Vad är det för adress till det där huset på landet där Frida Hyvönen bor? Hon har ställt in turné "av privata skäl" och man vill ju skicka ett "må bättre snart"-kort.

Om Anna Odells ögon är så där uppspärrade hela tiden i verkligheten också, eller om det bara är när hon blir fotad?

Hur tänkte Gröna Lund när de inför fredagens konsert skrev "Snart fem år har gått sedan Håkan Hellström exploderade in i svensk musikhistoria"? Tänkte de på "Ett kolikbarns bekännelser" från februari 2005? (File under: Someone is wrong on the Internet)

Hur träffades Grizzly Bear och Michael McDonald? Och hur låter versionen av favoriten "While You Wait for the Others" som de spelat in tillsammans?